Nickel

Ångtryck
	Nickel
; Ni; ↓; Pd	Kobolt ← Nickel → Koppar
Generella egenskaper
Relativ atommassa	58,6934(4) u
Utseende	Glänsande, metallisk silverfärgad med en gyllene skiftning
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.	8,908 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten	7,81 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 728 K (1 455 °C)
Kokpunkt	3 003 K (2 730 °C)
Molvolym	6,59 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	17,48 kJ/mol
Ångbildningsvärme	379 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	444 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	26,07 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	124 pm
Kovalent radie	124 pm
van der Waalsradie	163 pm
Elektronaffinitet	112 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 737,1 kJ/mol; Andra: 1 753 kJ/mol; Tredje: 3 395 kJ/mol; Fjärde: 5 300 kJ/mol; (Lista)
Arbetsfunktion	5,15 eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d8 4s2
e− per skal	2, 8, 16, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	4, 3, 2, 1, −1, −2
Oxider (basicitet)	NiO, Ni2O3 (svagt basisk)
Elektronegativitet	1,91 (Paulingskalan); 1,88 (Allenskalan)
Normalpotential	−0,257 V (Ni2+ + 2 e− → Ni)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk ytcentrerad (fcc) ;
Ljudhastighet	4970 m/s
Termisk expansion	13,4 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga	90,9 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	13,9 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	69,3 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Ferromagnetisk
Youngs modul	200 GPa
Skjuvmodul	76 GPa
Kompressionsmodul	180 GPa
Poissons konstant	0,31
Mohs hårdhet	4
Vickers hårdhet	638 MPa
Brinells hårdhet	667–1600 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7440-02-0
Pubchem	935
RTECS-nummer	QR5950000
Historia
Namnursprung	Från svenska kopparnickel, som innehåller det tyska ordet Nickel, ”troll”.
Upptäckt och första isolation	Axel Fredrik Cronstedt (1751)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
H-fraser	H351, H372, H317, H412
P-fraser	P281, P273, P308+313, P302+352
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Giftig; (T)
R-fraser	R40, R43, R48/23, R52/53
S-fraser	S(2), S36/37/39, S45, S61
NFPA 704
	4 2 1
MAK	Schweiz: 0,5 mg × m−3 (inhalerat damm)
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

För andra betydelser, se Nickel (olika betydelser).

Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.

^ Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 29 juli 2022.
^ Derek G. E. Kerfoot: Nickel in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a17_157
^ [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe: Nickel Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine..
^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
^ Carnes, Matthew; Buccella, Daniela; Chen, Judy Y.-C.; Ramirez, Arthur P.; Turro, Nicholas J.; Nuckolls, Colin; Steigerwald, Michael (2009). ”A Stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV)”. Angewandte Chemie International Edition 48 (2): sid. 3384. doi:10.1002/anie.200804435.
^ Pfirrmann, Stefan; Limberg, Christian; Herwig, Christian; Stößer, Reinhard; Ziemer, Burkhard (2009). ”A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps”. Angewandte Chemie International Edition 48 (18): sid. 3357. doi:10.1002/anie.200805862.
^ ”Nickel – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel. Läst 29 juli 2022.
^ ”Nickel”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Nickel. Läst 29 juli 2022.
^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8230
^ MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.

[IUPAC-1] Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights (2021). ”Standard atomic weights”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 29 juli 2022.

[Ullmann-2] Derek G. E. Kerfoot: Nickel in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim 2005, doi:10.1002/14356007.a17_157

[Zhang-3] [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[UniBochum-4] Ruhr-Universität Bochum, Institut für Werkstoffe: Nickel Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine..

[5] Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.

[6] Carnes, Matthew; Buccella, Daniela; Chen, Judy Y.-C.; Ramirez, Arthur P.; Turro, Nicholas J.; Nuckolls, Colin; Steigerwald, Michael (2009). ”A Stable Tetraalkyl Complex of Nickel(IV)”. Angewandte Chemie International Edition 48 (2): sid. 3384. doi:10.1002/anie.200804435.

[7] Pfirrmann, Stefan; Limberg, Christian; Herwig, Christian; Stößer, Reinhard; Ziemer, Burkhard (2009). ”A Dinuclear Nickel(I) Dinitrogen Complex and its Reduction in Single-Electron Steps”. Angewandte Chemie International Edition 48 (18): sid. 3357. doi:10.1002/anie.200805862.

[8] ”Nickel – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/28/nickel. Läst 29 juli 2022.

[9] ”Nickel”. www.etymonline.com. Online Etymological Dictionary. https://www.etymonline.com/search?q=Nickel. Läst 29 juli 2022.

[CLP_8230-10] [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8230

[11] MAK-Werten der SUVA, Schweiz, 2 november 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]