Back Oganesson Afrikaans Ununoctium ALS ኦጋነሦን Amharic Oganesón AN ओगानेस्सन ANP أوغانيسون Arabic اوجانيسون ARZ Oganesón AST Oqaneson Azerbaijani Oganésson BAN

Oganesson

Oganesson
Nummer
118 		Tecken
Og 		Grupp
18 		Period
7 		Block
p
Rn
↑
Og 		Tenness ← Oganesson → Ununennium
[Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6
118Og
Generella egenskaper
Relativ atommassa(294) u
UtseendeOkänt, förmodligen färglös gas[1]
Fysikaliska egenskaper
Densitet(förutsagd) 13,65[2] kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast (förutsagt)[3]
Kokpunkt(uppskattad) 320–380 K[3] (50–110 °C)
Smältvärme(förutsagd) 23,5[4] kJ/mol
Ångbildningsvärme(förutsagd) 19,4[4] kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie(förutsagd) 152[2] pm
Kovalent radie(uppskattad) 230 pm
JonisationspotentialFörsta: (beräknad) 820–1 130[3] kJ/mol
Andra: (förutsagd) 1 450[5] kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6
e− per skal2, 8, 18, 32, 32, 18, 8[3]
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd0[6], +2[7], +4[7]
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Oganessonisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
294Og[8] {syn.} ~0,89 ms α 11,65 ± 0,06 290Lv
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Oganesson, tidigare även Ununoktium,[9] är ett grundämne med det kemiska tecknet Og och atomnumret 118. IUPAC föreslog i juni 2016 det permanenta namnet oganesson (Og) för grundämnet, för att hedra den ryske atomfysikern Jurij Oganessian. Suffixet "-on" beror på att oganesson tillhör grupp 18 (ädelgaser).[10][11] Namnet blev formellt accepterat 30 november 2016.[12] I det periodiska systemet tillhör grundämnet p-blocket och det är även det sista grundämnet i period 7. Det är för närvarande den enda syntetiska ädelgasen och är ett så kallat supertungt grundämne. Den har det högsta atomnumret och den största atommassan som hittills tillskrivits ett grundämne.

Den radioaktiva atomen är synnerligen instabil och sedan 2002 har man endast lyckats verifiera tre atomer av isotopen 294Og.[13] Detta innebär att man inte experimentellt lyckats fastställa många av ämnets egenskaper, teoretiska beräkningar har dock gett upphov till många uppskattningar, varav några oväntade. Exempelvis så kan oganesson, trots att det är en ädelgas, ha högre reaktivitet än några grundämnen utanför gruppen.[3] Dessutom förmodas grundämnet inte ens vara en gas under normala förhållanden.[3]

  1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet webelements
  2. ^ [a b] ”Moskowium”. Apsidium. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917122121/http://www.apsidium.com/elements/118.htm. Läst 18 januari 2008. 
  3. ^ [a b c d e f] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Nash
  4. ^ [a b] R. Eichler, B. Eichler. ”Thermochemical Properties of the Elements Rn, 112, 114, and 118”. Paul Scherrer Institut. Arkiverad från originalet den 28 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080528130457/http://lch.web.psi.ch/pdf/anrep03/06.pdf. Läst 18 januari 2008. 
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Seaborg
  6. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet compounds
  7. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Kaldor
  8. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet full
  9. ^ M.E. Wieser (2006). Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report). "78". sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 18 januari 2008. 
  10. ^ ”IUPAC is naming the four new elements nihonium, moscovium, tennessine, and oganesson” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. Arkiverad från originalet den 8 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160608181240/http://iupac.org/elements.html. Läst 8 juni 2016. 
  11. ^ ”Names and Symbols of the Elements with Atomic Numbers 113, 115, 117 and 118” (på engelska). iupac.org. International Union of Pure and Applied Chemistry. 8 juni 2016. http://iupac.org/recommendation/names-and-symbols-of-the-elements-with-atomic-numbers-113-115-117-and-118/. Läst 8 juni 2016. 
  12. ^ Fleur, Nicholas St (1 december 2016). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/12/01/science/periodic-table-new-elements.html. Läst 2 december 2016. 
  13. ^ ”The Top 6 Physics Stories of 2006”. Discover Magazine. 7 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012195048/http://discovermagazine.com/2007/jan/physics/article_view?b_start:int=1&-C=. Läst 18 januari 2008. 

Rich TVX News Network Site

Rich TVX News Network Info

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search