Pederasti

Inte bara i Grekland: Den persiske Shah Abbas var omtalad för sin "gossekärlek".

Pederasti (grekiska: paideras'tia, "gossekärlek", till pais, genitiv paidos, gosse,[1] och era’n, älska) är ett sexuellt förhållande mellan en pojke och en vuxen man. Företeelsen accepterades allmänt i antikens Grekland, och uppfattades som en relation mellan en lärjunge och en mentor.[2] Under senare århundraden har begreppet ibland fått en ändrad betydelse; under 1800-talet syftade det på analt samlag.[1]

Senare omskrevs fenomenet som ett samhällsproblem i renässansens Toscana[3] och i norra Italien, i Japan från medeltiden fram till 1800-talet, i Indien under stormugulernas rike fram till den brittiska kolonisationen. Bland aztekerna och mayaindianerna förekom det fram till den spanska erövringen av Mexiko, i Kina och Centralasien fram till det tidiga 1900-talet.

Sexuella förhållanden mellan vuxna och ungdomar är inte välstuderade. Sedan 1990-talet har pederasti ofta jämställts med pedofili och begreppen har ibland använts synonymt. Pederasti väcker frågor om moral, ungdomars uppväxt och föräldrars auktoritet. Det kan också väcka frågor om legalitet eftersom den yngre är minderårig (i Sverige under 15 år), med brottsrubriceringar som våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn eller utnyttjande av barn för sexuell posering. Även om pederastiförhållanden betraktats som nyttiga för den yngre parten av de antika grekerna, japanska samurajer och författare som Oscar Wilde, så hävdar numera många att förhållandena är skadliga och hämmar den psykologiska utvecklingen hos den yngre parten.


© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search