Polymer

Del av molekylmodell av cellulosa, en biologisk polymer. Här ser man fyra sammankopplade ringar.

Polymerer (från grekiskans πολύ - poly som betyder flera och μέρος - meros som betyder delar)[1] är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer. Polymerkedjor skiljer sig från andra kedjemolekyler inom den organiska kemin därför att de är mycket längre än exempelvis kedjorna i alkoholer eller organiska syror. Reaktionen som sker när monomererna blir en polymer kallas polymerisation.

Polymerer i form av konstruktionsmaterial kallas i dagligt tal för plaster. Med plaster menas emellertid konstruktionsmaterial som baseras på polymerer, i allmänhet med olika tillsatser för att ge materialet önskade egenskaper. Det kan till exempel vara färger eller mjukgörare. Polymera material brukar delas in i följande.

Inom den naturvetenskapliga forskningen har man andra indelningar med fler undergrupper såsom hyperförgrenade polymerer, dendrimerer, geler och supramolekylära polymerer.

Ett exempel är polypropen (PP) även kallad "polypropylen" som byggs upp av monomeren propen. Polymerer är nästan alltid organiska men kan i vissa fall vara oorganiska. Ett exempel på en oorganisk polymer är silikonplast som består av polysiloxaner, där kedjan byggs upp av kisel- och syreatomer.[2]

  1. ^ McCrum, Buckley och Bucknal (1997). Principles of Polymer Engineering. Oxford Unviersity Press. sid. 19. ISBN 978-0-19-856526-0 
  2. ^ Klason och Kubát (1978). Plaster - materialval och materialdata. Industrilitteratur AB. sid. 10. ISBN 91-7548-618-0 

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search