Red Hot Chili Peppers

Red Hot Chili Peppers
Red Hot Chili Peppers live 2022. Fr.v: Flea, Kiedis, Smith och Frusciante.
BakgrundLos Angeles, Kalifornien, USA
GenreAlternativ rockfunkrockpsykedelisk rockraprock
År som aktiva1983
SkivbolagCapitolEMIWarner Bros.
Webbplatsredhotchilipeppers.com
Medlemmar
Anthony Kiedis
Michael "Flea" Balzary
Chad Smith
John Frusciante
Tidigare medlemmar
Hillel Slovak
Jack Irons
Cliff Martinez
Jack Sherman †
DeWayne McKnight
D. H. Peligro
Arik Marshall
Jesse Tobias
Dave Navarro
Josh Klinghoffer
Logotyp
Utmärkelser
MTV Video Music Award för genombrottsvideo (1992)
MTV Video Music Award – Viewer’s Choice (1992)
MTV Video Music Award för bästa scenografi (1992)
Grammy Award för bästa hårdrocksframfrädande (1992)
MTV Video Music Award för bästa webbplats (1999)
MTV Video Music Award för bästa regi (2000)
MTV Europe Music Award för bästa rock (2000)
MTV Video Music Award för bästa scenografi (2000)
Michael Jackson Video Vanguard Award (2000)
American Music Award för bästa alternativa artist (2000)
MTV Europe Music Award för bästa rock (2002)
MTV Europe Music Award för bästa live-artist/grupp (2002)
Grammy Award för bästa rockframträdande av duo eller grupp med sång (2006)
American Music Award för bästa alternativa artist (2006)
MTV Video Music Award för bästa scenografi (2006)
Grammy Award för bästa rockalbum (2006)
MTV Europe Music Award för bästa album (2006)
American Music Award för pop/rock-band/duo/grupp (2006)
Rock and Roll Hall of Fame (2012)[1]
Mojo Awards

Red Hot Chili Peppers, ibland kända som The Chili Peppers eller förkortat RHCP, är en amerikansk rockgrupp bildad 1983 i Los Angeles, Kalifornien. Bandet har genom åren utvecklat en karaktäristisk stil som kombinerar rock, funk och psykedelisk rock. Bandet består av grundarna Anthony Kiedis (sång) och Michael "Flea" Balzary (basgitarr), samt trummisen Chad Smith och gitarristen John Frusciante. Red Hot Chili Peppers är med över 100 miljoner album sålda världen över ett av världens bäst säljande band. Gruppen har vunnit sex Grammy Awards, och är ett av de mest framgångsrika alternativa rockbanden i historien och innehar för närvarande rekorden för flest topplaceringar (14), flest sammanlagda veckor som nummer ett (85), och flest topp 10-låtar (25) på Billboards Alternative Songs.[2] 2012 blev de invalda i Rock and Roll Hall of Fame and Museum och 2022 fick de en stjärna på Hollywood Walk of Fame.

Den första uppsättningen av bandet bestod, förutom Kiedis och Flea, av gitarristen Hillel Slovak och trummisen Jack Irons. Då Slovak och Irons hade åtaganden med andra band, medverkade de inte på bandets självbetitlade debutalbum (1984). Cliff Martinez spelade trummor på bandets två första studioalbum (Irons spelade på det tredje), och gitarristen Jack Sherman medverkade på debutalbumet. Slovak spelade på bandets andra och tredje album, Freaky Styley (1985) och The Uplift Mofo Party Plan (1987), men dog av en överdos av heroin 1988. Slovaks död gjorde att Irons valde att lämna gruppen.

Gitarristen DeWayne McKnight togs in för att ersätta Slovak. Hans sejour i bandet blev dock kortlivad och han ersattes snart av John Frusciante 1988. Trummisen D.H. Peligro, som tidigare spelat i Dead Kennedys, ersatte Irons, men även hans tid i bandet var kort. Han ersattes samma år av Chad Smith. Uppsättningen med Flea, Kiedis, Frusciante och Smith var den uppsättning som höll längst, och spelade in totalt fem studioalbum, med Mother's Milk (1989) som det första. 1990 skrev bandet på för Warner Bros. Records och spelade in albumet Blood Sugar Sex Magik (1991) tillsammans med producenten Rick Rubin. Detta album blev bandets första kommersiella succé. Frusciante blev obekväm med bandets framgångar och lämnade tvärt bandet, mitt under en pågående turné 1992.

Efter två temporära gitarrister, gick Dave Navarro från Jane's Addiction med i bandet och medverkade på det efterföljande albumet One Hot Minute (1995). Trots att det var kommersiellt framgångsrikt, blev albumet inte lika omtyckt bland kritiker och blev inte lika populär som föregångaren, och sålde mindre än hälften av vad Blood Sugar Sex Magik gjorde. Navarro sparkades från bandet 1998.[3] Frusciante, som precis lämnat rehab på grund av drogproblem, återvände till gruppen samma år, vilket Flea önskat. Den återförenade kvartetten spelade in Californication (1999), vilket kom att bli bandets största kommersiella framgång med 16 miljoner exemplar sålda världen över. Albumet följdes upp av By the Way (2002) tre år senare och dubbelalbumet Stadium Arcadium (2006) ytterligare fyra år senare. Efter en världsturné tog bandet ett längre uppehåll.

Frusciante meddelade 2009 att han lämnat bandet för att fokusera på sin solokarriär. Klinghoffer, som turnerat med bandet under Stadium Arcadium Tour, och arbetat med Frusciante på dennes soloprojekt blev därefter ny gitarrist i bandet. Red Hot Chili Peppers tionde studioalbum, I'm with You, gavs ut 2011 och toppade listorna i 18 olika länder. Bandet turnerade därefter till 2014 och gjorde ett framträdande tillsammans med Bruno Mars under Super Bowl XLVIII. Den 17 juni 2016 gavs bandets elfte studioalbum, The Getaway, ut som producerades av Danger Mouse. Detta var första gången sedan utgivningen av Mother's Milk som någon annan än Rick Rubin producerat ett av gruppens album.[4] I december 2019 meddelades det att Frusciante återvänt till bandet och därmed ersatt Klinghoffer.[5] 2022 gavs gruppens tolfte studioalbum ut, Unlimited Love.

Några av gruppens populäraste låtar är "Give It Away", "Under the Bridge", "Around the World", "Otherside", "Californication", "By the Way" och "Dani California". Red Hot Chili Peppers har sålt över 85 miljoner album världen över.

  1. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  2. ^ Serba, John (2014-02-03). ”Red Hot Chili Peppers play Super Bowl 2014: Anthony Kiedis' mom is proud of performance”. Red Hot Chili Peppers play Super Bowl 2014: Anthony Kiedis' mom is proud of performance. Booth Newspapers. http://www.mlive.com/entertainment/grand-rapids/index.ssf/2014/02/red_hot_chili_peppers_play_sup.html. Läst 3 april 2014. 
  3. ^ Kiedis, Anthony (2004). Scar Tissue. New York: Hyperion. sid. 394. ISBN 978-1-4013-0745-5 
  4. ^ Reed, Ryan (2016-05-05). ”Red Hot Chili Peppers Detail New Album 'The Getaway'”. Red Hot Chili Peppers Detail New Album 'The Getaway'. Rolling Stone. http://www.rollingstone.com/music/news/red-hot-chili-peppers-detail-new-album-the-getaway-20160505. Läst 17 juni 2016. 
  5. ^ TT (16 december 2019). ”Frusciante tillbaka i Red Hot Chili Peppers”. Svenska Dagbladet. https://www.sydsvenskan.se/2019-12-16/red-hot-chili-peppers-byter-gitarrist. Läst 16 december 2019. 

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search