Salin

En salin även kallad saltgård är en anläggning för utvinning av havssalt ur havsvatten.^[1] Naturliga saltkärl bildas genom geologiska processer, där förångande vatten lämnar efter sig saltavlagringar. Vissa dammar med saltavdunstning är endast något modifierade från sin naturliga version, till exempel dammarna på Great Inagua på Bahamas, eller dammarna i Jasiira, några kilometer söder om Mogadishu, där havsvatten fångas och lämnas för att avdunsta i solen.

Under processen att vinna salt, matas havsvatten eller saltlake in i artificiellt skapade dammar från vilka vatten dras ut genom avdunstning, vilket gör att saltet kan skördas därefter.^[2]^:517^[3]

Dammarna ger också en produktiv vilo- och matplats för många arter av vattenfåglar, bland annat hotade arter.^[4] Men den ghananska fiskeriforskaren RoseEmma Mamaa Entsua-Mensah noterade också att saltutvinning kan skada mangroveskogar och lerbottnar, förändra miljön och göra den improduktiv för annan utveckling eller fisktillväxt.^[5] Dammarna är vanligtvis åtskilda av vallar. Saltavdunstningsdammar kan också kallas salter, saltverk eller saltpannor.

^ http://www.ne.se/lang/salin - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014
^ Davies-Vollum, K. Siân; Wes, Matthew (Augusti 2015). ”Shoreline Change and Sea Level Rise at the Muni-Pomadze Coastal Wetland (Ramsar Site), Ghana”. Journal of Coastal Conservation (Heidelberg, Germany: Springer Science & Business Media) 19 (4): sid. 515–525. doi:10.1007/s11852-015-0403-y. ISSN 1400-0350. OCLC 5889482841. https://www.jstor.org/stable/24761156. Läst 27 februari 2024.
^ Morrison, Philip (November 1978). ”Books: The History of Salt, the Rise of the 'Chip' and How the Indians Lost Faith in Their Game”. Scientific American (New York, New York: Scientific American, Inc.) 239 (5): sid. 35–36. ISSN 0036-8733. OCLC 9986402667. https://www.jstor.org/stable/10.2307/24955840. Läst 27 februari 2024.
^ Athearn, Nicole D.; Takekawa, John Y.; and Shinn, Joel M. (2009) Avian response to early tidal salt marsh restoration at former commercial salt evaporation ponds in San Francisco Bay, California, USA, Natural Resources and Environmental Issues: Vol. 15, Article 14.
^ Ashon, Enimil (10 mars 2017). ”The Woman Who Saw Tomorrow”. The Graphic (Accra, Ghana). Arkiverad från originalet den 25 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240225190415/https://www.graphic.com.gh/features/features/the-woman-who-saw-tomorrow.html. Läst 27 februari 2024.

[NeI-1] ttp://www.ne.se/lang/salin - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014

[2] Davies-Vollum, K. Siân; Wes, Matthew (Augusti 2015). ”Shoreline Change and Sea Level Rise at the Muni-Pomadze Coastal Wetland (Ramsar Site), Ghana”. Journal of Coastal Conservation (Heidelberg, Germany: Springer Science & Business Media) 19 (4): sid. 515–525. doi:10.1007/s11852-015-0403-y. ISSN 1400-0350. OCLC 5889482841. https://www.jstor.org/stable/24761156. Läst 27 februari 2024.

[3] Morrison, Philip (November 1978). ”Books: The History of Salt, the Rise of the 'Chip' and How the Indians Lost Faith in Their Game”. Scientific American (New York, New York: Scientific American, Inc.) 239 (5): sid. 35–36. ISSN 0036-8733. OCLC 9986402667. https://www.jstor.org/stable/10.2307/24955840. Läst 27 februari 2024.

[4] Athearn, Nicole D.; Takekawa, John Y.; and Shinn, Joel M. (2009) Avian response to early tidal salt marsh restoration at former commercial salt evaporation ponds in San Francisco Bay, California, USA, Natural Resources and Environmental Issues: Vol. 15, Article 14.

[5] Ashon, Enimil (10 mars 2017). ”The Woman Who Saw Tomorrow”. The Graphic (Accra, Ghana). Arkiverad från originalet den 25 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240225190415/https://www.graphic.com.gh/features/features/the-woman-who-saw-tomorrow.html. Läst 27 februari 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]