Back Stemlose palataal-velêre frikatief Afrikaans Ruzenn staon-gouel divouezh Breton Neznělá palatovelární frikativa Czech Stimmloser velopalataler Frikativ German Sj-sound English Fricativa palatal-velar sorda Spanish Consonne fricative post-alvéolo-vélaire sourde French עיצור וילוני-חיכי, חוכך, אטום HE Bunyi sj ID Fricativa dorsopalatale velare sorda Italian
Sj-ljudet (även sje-ljudet eller 7-ljudet[1]) är ett tonlöst frikativt fonem, eller en kategori av konsonanter, som används i svenska språket i ord som sju, passion, hyssja eller dusch. Sj-ljudet uppträder i två huvudvarianter: en bakre (eller ”mörkare”) variant, och en främre (eller ”ljusare”) variant, men båda varianterna är föremål för avsevärd variation.[2] Denna variation är bland annat dialektal och sociolektal, och flera dialekter varierar dessutom mellan båda huvudvarianterna beroende på ljudets position i ordet.[3] Den bakre varianten brukar betecknas med IPA-symbolen [ɧ] och den främre med [ʂ][4][5][6], eller ibland med [ʃ][7][8].
- ^ Rosenquist 2007, s. 10.
- ^ Bruce 2010, s. 160.
- ^ Elert 1995, s. 76.
- ^ Bruce 2010, s. 161–162.
- ^ Elert 1995, s. 76–77.
- ^ Riad 2014, s. 61.
- ^ Malmberg 1968, s. 94.
- ^ Lindblad 1980, s. 125.
© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search