Stockholms centralstation

	Stockholms centralstation
	Fasaden mot Vasagatan, 2017.
Stationsinformation
Ort	Stockholm
Öppnade	18 juli 1871
Trafikeras av	Arlanda Express, MTRX, Mälartåg, SJ, Snälltåget, Tågab, Vy Tåg
Ägare	Jernhusen
Arkitekt	Adolf W. Edelsvärd och Folke Zettervall
Trafiktyp	Passagerartrafik
Kapacitet
Antal spår	17 (Spår 8 och 10 är samma, spår 9 saknas)
Spår under jord	Inga
Förbindelser
Övriga trafikslag	T-Centralen; Stockholm City; Klarabergsgatan; Cityterminalen; Vasagatan; Klarabergsviadukten
Anslutande linjer	Västra stambanan; Ostkustbanan; Mälarbanan; Arlandabanan
Föregående station	Sundbyberg, Märsta, Arlanda C, Arlanda södra
Efterföljande station	Flemingsberg
Läge
Koordinater	59°19′49″N 18°3′30″Ö / 59.33028°N 18.05833°Ö
Stationssignatur	Cst
	Portal:Stockholm

För anslutande tunnelbanestation, se T-Centralen. För den anslutande pendeltågsstationen, se Stockholm City (pendeltågsstation).

Stockholms centralstation (ursprungligen Stockholms Centralbangård), officiellt Stockholms central,^[1] lokalt vardagligen Centralen, är Sveriges största järnvägsstation sett till antalet passagerare och tåg^[2]. Den ligger på Norrmalm, i centrala Stockholm, vid Centralplan/Vasagatan och sträcker sig från Vattugatan i söder till Kungsbron i norr. Stationen togs i bruk den 18 juli 1871 och efter bolagiseringen av Statens Järnvägar 2001 ägs och förvaltas byggnaden av Jernhusen AB medan perronger och spår förvaltas av Trafikverket. Centralens stationssignatur är Cst, vilket skall utläsas som Centralbangården STockholm.

Huvudbyggnaden för Stockholms centralstation uppfördes efter ritningar av arkitekt Adolf W. Edelsvärd. Byggmästare var Carl Henric Hallström tillsammans med Lars Magnus Elfling. Anläggningen har därefter om- och tillbyggts ett flertal gånger. De största förändringarna skedde 1925–1928 då den stora centralhallen kom till, ritad av arkitekt Folke Zettervall, samt i mitten på 1950-talet då stationen kopplades ihop med Stockholms tunnelbana via den nya underjordiska gångtunneln och hallen. Byggnaden var mellan 1986 och 2000 ett statligt byggnadsminne.^[3] Sedan 2001 är det ett enskilt byggnadsminne, då det ägs av Jernhusen och inte direkt av staten.

^ Transportstyrelsen fastställer namnen på svenska järnvägsstationer. Namnformen Stockholms central återfinns i följande lista: ”Trafikplatser 2008-04-02.xls”. Transportstyrelsen. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219125117/http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Trafikplats/trafikplatser_2008_04_02.xls?epslanguage=sv.
^ ”Kronprinsessan invigde Stockholms Centralstation”. kungahuset.se. Sveriges kungahus. 2014. Arkiverad från originalet den 19 april 2020. https://web.archive.org/web/20200419032427/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2014/aktuellt2014/kronprinsessaninvigdestockholmscentralstation. Läst 19 april 2020.
^ Riksantikvarieämbetet: Lagskydd för Stockholms centralstation.

[1] Transportstyrelsen fastställer namnen på svenska järnvägsstationer. Namnformen Stockholms central återfinns i följande lista: ”Trafikplatser 2008-04-02.xls”. Transportstyrelsen. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219125117/http://www.transportstyrelsen.se/Global/Jarnvag/Trafikplats/trafikplatser_2008_04_02.xls?epslanguage=sv.

[2] ”Kronprinsessan invigde Stockholms Centralstation”. kungahuset.se. Sveriges kungahus. 2014. Arkiverad från originalet den 19 april 2020. https://web.archive.org/web/20200419032427/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2014/aktuellt2014/kronprinsessaninvigdestockholmscentralstation. Läst 19 april 2020.

[3] Riksantikvarieämbetet: Lagskydd för Stockholms centralstation.

[1]

[2]

[3]