Straff

För straff i sport, se straff (sport).

Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2022-11) Motivering: Ingressen lyfter vittgående påståenden som inte är belagda med noter; flera av dem saknar källstöd helt. Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Straff, bestraffning, är en negativ åtgärd som riktar sig mot den som brutit mot en regel. Exempel på straff är de juridiska åtgärder som utdöms av en domstol eller myndighet till följd av ett begånget brott, en tävlingsmässig nackdel som tillförs idrottsutövare till följd av regelbrott samt religiös botgöring till följd av en synd eller brott mot en religions regelsystem. Andra varianter av bestraffning är föräldrars bestraffning av barn, disciplinära åtgärder inom en organisation, personalansvar för anställda eller sanktioner vid avtalsbrott.

Straff kan utformas på många olika sätt, till exempel som fysiska (aga, straffarbete, fängelse), psykologiska (skam, osynliggörande, pennalism), sociala (förvisning, utpekande), andliga (bannlysning), ekonomiska (böter) eller kontraktuella (uppsägning, sanktionsavgift) bestraffningar. Folkrättsligt begränsas dock staters möjlighet att använda många typer av straff genom internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter och människans okränkbara värde. Konventionerna bildar ett globalt ramverk för rättsetik, men tolkas och tillämpas lokalt. Stater som uppfattas bryta mot sådana internationella överenskommelser kan i vissa fall utsättas för ett slags bestraffning i form av sanktioner.

Inom rättsväsende avses allmänt alla samhällets (överhetens) åtgärder mot en person som funnits skyldig till en brottslig gärning med anledning av brottet. Inom svenskt rättsväsende indelas brottspåföljder i straff (enbart fängelsestraff och böter) och övriga påföljder.^[1] Som begreppet definieras i Sverige är straffet en angelägenhet mellan en eller flera individer som begått brott och samhället; straffet är däremot inte en angelägenhet mellan individer såsom brottsoffer och förövare. Sådant som berör gärningsmannens moraliska och andra skulder till brottsoffer eller deras anhöriga kan vara skäl för åtal, men inbegrips inte i brottspåföljderna. Ett möjligt avsteg från huvudprincipen är dock att en domstol även kan besluta om skadestånd och besöksförbud.

Globalt är straffbegreppet i regel en synonym till brottets alla sanktionerade påföljder, även ersättning för skada två individer emellan. Legala straff är då följaktligen alla de brottspåföljder, ersättningar och individuella brottspreventioner som sanktionerats av de styrande, och straffet kan därför inkludera förhållandet mellan individer på ett sätt som avviker från svensk rättstradition.