Svarta havet

	Svarta havet
	Bihav
	Svarta havet, sett från en strand i Bulgarien.
Länder	Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien, Rumänien, Delvis erkänd stat: Abchazien
Floder	Donau, Dnestr, Dnepr, Don, Kuban, Kizilirmak
Djup	2 245 m
Volym	547 000 km³
Area	436 402 km²
Geonames	630673

För andra betydelser, se Svarthavet

Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien. Följande länder har kust mot Svarta havet (medurs med start i norr): Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien och Rumänien.

Svarta havet ingår i den pontokaspiska regionen, har en total yta på cirka 500 000 kvadratkilometer (inklusive Azovska sjön) och ett största vattendjup på 2 245 meter.^[1] Det har förbindelse med Medelhavet genom Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Ett antal stora floder rinner ut i Svarta havet, inklusive Donau, Dnepr och (via Azovska sjön) Don.

Havet kallades av antikens greker Pontos euxeinos = "Det gästvänliga havet", vilket uppfattades som en eufemism för "det ogästvänliga havet". I själva verket var det en omtydning av dess äldre namn pontes axeinos där axeinos stammar från det iranska adjektivet axšaina som betyder svart eller blå.^[2] Även på turkiska har havet motsvarande namn Karadeniz som bokstavligen betyder Svarta havet.

^ [a b] ”Svarta havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svarta-havet. Läst 12 juni 2021. ^{[inloggning kan krävas]}
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1012

[NE-1] [a b] ”Svarta havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svarta-havet. Läst 12 juni 2021. ^{[inloggning kan krävas]}

[2] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1012

[1]

[2]