Svarta havet

För andra betydelser, se Svarthavet
Svarta havet
Bihav
Svarta havet, sett från en strand i Bulgarien.
Svarta havet, sett från en strand i Bulgarien.
Länder Ukraina Ukraina, Ryssland Ryssland, Georgien Georgien, Turkiet Turkiet, Bulgarien Bulgarien, Rumänien Rumänien, Delvis erkänd stat:

Abchazien Abchazien

Floder Donau, Dnestr, Dnepr, Don, Kuban, Kizilirmak
Djup 2 245[1] m
Volym 547 000 km³
Area 436 402 km² 
Geonames 630673

Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien. Följande länder har kust mot Svarta havet (medurs med start i norr): Ukraina, Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien och Rumänien.

Svarta havet ingår i den pontokaspiska regionen, har en total yta på cirka 500 000 kvadratkilometer (inklusive Azovska sjön) och ett största vattendjup på 2 245 meter.[1] Det har förbindelse med Medelhavet genom Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Ett antal stora floder rinner ut i Svarta havet, inklusive Donau, Dnepr och (via Azovska sjön) Don.

Havet kallades av antikens greker Pontos euxeinos = "Det gästvänliga havet", vilket uppfattades som en eufemism för "det ogästvänliga havet". I själva verket var det en omtydning av dess äldre namn pontes axeinos där axeinos stammar från det iranska adjektivet axšaina som betyder svart eller blå.[2] Även på turkiska har havet motsvarande namn Karadeniz som bokstavligen betyder Svarta havet.

  1. ^ [a b] ”Svarta havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svarta-havet. Läst 12 juni 2021.  [inloggning kan krävas]
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1012 

© MMXXIII Rich X Search. We shall prevail. All rights reserved. Rich X Search