Svensk-norska unionen

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Förenade Konungarikena Sverige och Norge De forenede Kongeriger Norge og Sverige
← ← 1814–1905 → →
Flagga	Vapen
Huvudstad	Stockholm och Kristiania (Oslo)
Största stad	Stockholm
Språk	Svenska Norska
Religion	Luthersk kristendom
Statsskick	Konstitutionell monarki
Sista kung	Oscar II
Bildades	4 november 1814
– bildades genom	Val av Karl XIII till kung av Norge
Upphörde	26 oktober 1905
– upphörde genom	Unionsupplösningen
Areal	774 184 km² (1814-1905)
Folkmängd  – befolkningstäthet	7 560 000 (1905) 9,77 inv/km²
Topografi  – högsta punkt  – största sjö  – längsta flod	Galdhøpiggen 2 469 m ö.h. Vänern 5 650 km² Trysilelva–Klarälven–Göta älv 720 km

Svensk-norska unionen, formellt Förenade Konungarikena Sverige och Norge (norska: De forenede Kongeriger Norge og Sverige) eller ibland endast Sverige och Norge, var en statsrättslig förening mellan kungarikena Sverige och Norge under perioden 1814−1905. Unionen uppstod ur Kielfreden den 14 januari 1814 och den följande konventionen i Moss och stadfästes genom en revision av den norska grundlagen den 4 november 1814 och genom riksakten 1815. Unionen var en kompromiss mellan å ena sidan de norska självständighetssträvandena, uttryckta genom Eidsvollförfattningen, och å andra sidan Sveriges anspråk på Norge som en ersättning för det förlorade Finland och det till Danmark avträdda Svenska Pommern.