Sveriges grundlagar

Sveriges statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick. Dessa grundlagar är regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). Dessa lagar är viktiga för det svenska statsskicket eftersom de innehåller lagar om hur Sverige ska styras och skyddar den svenska demokratin.^[1] Grundlagarna fungerar som en grundnorm som är överordnade andra lagar och bestämmelser. De utgör en grundplan som rikets lagar skall rättas efter och stadgar även överordnade bestämmelser om rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen benämns ibland som de två så kallade mediegrundlagarna, eftersom de ger grundlagsskydd åt vissa medier och publiceringar.