Valthorn

Valthorn
Typ	Bleckblåsinstrument
Stämning	F (kvint nedåt)
Omfång
Spelsätt	Stoppat, cuivre med fler
Klav
Del av	Symfoniorkester, blåskvintett, blåsorkester, brasskvintett
Förekommer i	Wienklassicism, romantik, modernism men även i jazz

Ett valthorn (från tyskans Waldhorn) eller horn är ett bleckblåsinstrument som utvecklats från det ventillösa jakthornet till signal- och posthornet. I dag används ventilhorn stämda i F och B^♭ (se transponerande instrument).

Eftersom dessa två horn har något olika tonomfång och fördelar använder professionella musiker ett så kallat dubbelhorn som består av både ett F- och ett B-horn som delar på samma munstycke och klockstycke. Omkopplingen mellan F- och B^♭-systemen sker med hjälp av en extra ventil. Dubbelhornets normala tonomfång är H₁-b^♭2, följaktligen nära fyra oktaver. Hornister i symfoniorkestrar brukar vara specialiserade på antingen det låga eller det höga registret.

Ventilerna manövreras med vänster hand. Höger hand sticks in i klockstycket, vilket påverkar intonationen, dvs tonhöjden. När man spelar används dock inte handen för att intonera, eftersom det inte blir tillräckligt finjusterat och väldigt opraktiskt, utan liksom gällande andra blåsinstrument används luften och läpparna för att hålla upp eller ner tonen.