Ytterbium

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ytterbium
Nummer 70 Tecken Yb Grupp N/A Period 6 Block f
Yb ↓ No Tulium ← Ytterbium → Lutetium     [Xe] 4f14 6s2             70Yb                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	173,04 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	6 570 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 097 K (824 °C)
Kokpunkt	1 467 K (1 194 °C)
Molvolym	24,84 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	7,66 kJ/mol
Ångbildningsvärme	128,9 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	175 (222) pm
Jonisationspotential	Första: 603,4 kJ/mol Andra: 1 174,8 kJ/mol Tredje: 2 417 kJ/mol Fjärde: 4 203 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f14 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3, 2 (svag bas)
Elektronegativitet	1,1 (Paulingskalan)
Diverse
Ljudhastighet	1 590 m/s
Elektrisk konduktivitet	3,51·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Ytterbiumisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 168Yb 0,13 % Stabil 169Yb {syn.} 32,026 dagar ε 0,909 169Tm 170Yb 3,05 % Stabil 171Yb 14,3 % Stabil 172Yb 21,9 % Stabil 173Yb 16,12 % Stabil 174Yb 31,8 % Stabil 175Yb {syn.} 4,185 dagar β- 0,470 175Lu 176Yb 12,7 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Ytterbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Kemiska tecknet Yb och atomnummer 70 Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet upptäcktes 1878 av schweizaren Jean Charles Galissard de Marignac.^[1] Det är även Upplands landskapsämne.

År 1878 separerade den schweiziske kemisten Jean Charles Galissard de Marignac den sällsynta jordarten "erbium" (en annan oberoende komponent) som han kallade "ytterbium", efter Ytterby gruva nära vilken han fann den nya komponenten av erbium. Han misstänkte att ytterbia var en förening av ett nytt grundämne som han kallade "ytterbium" (totalt fick fyra grundämnen namn efter gruvan, de andra var yttrium, terbium och erbium. År 1907 separerades den nya jorden "lutecia" från ytterbium, från vilken grundämnet "lutecium" (nu lutetium) extraherades av Georges Urbain, Carl Auer von Welsbach och Charles James. Efter viss diskussion behölls Marignacs namn "ytterbium". Ett relativt rent prov av metallen erhölls dock inte förrän 1953. För närvarande används ytterbium främst som dopningsmedel i rostfritt stål eller aktiva lasermedier, och mer sällan som gammastrålkälla.

• Metallen utgör en brand- och explosionsrisk.